Samhällsutvecklingen leder till att fler och fler flyttar från mindre orter till storstäder, så kallad urbanisering. I takt med att befolkningen stadigt ökar krävs nytänk angående hur man ska lösa det nationella bostadsbehovet och framförallt i de större städerna där alltmer arbetstillfällen finns att tillgå. För närvarande råder bostadsbrist i vårt kära land och detta beror till stor del på att vi ännu inte anammat kulturen att bygga mer på höjden. I framtiden kommer Sverige tvingas tänka om och bygga hus med fler våningar för att nå stordriftsfördelar i byggnationen och att kunna möta efterfrågan på bostäder. Sakta men säkert går vi mot denna byggnadsteknik men de flervåningshus som står upprätta i dagsläget har begränsat antal våningar. Vid byggnation av flervåningshus tillämpas ofta en slags spegelarkitektur som kan beskrivas som att man bygger en uppsättning identiska lägenheter uppe på varandra. Anledningen till detta förfarande är både smart och ganska självklart när man tänker efter. Genom att badrummet och kök är på samma ställe på samtliga våningar blir det betydligt enklare att bygga avlopps- och rörsystem än om så inte var fallet. Rören som används håller däremot inte i evinnerlig tid utan behöver efter ett förutbestämt antal år bytas ut mot nya och fräscha rör. Denna process kallas stambyte.

Hur går stambytet till?
Stambyte innebär kortfattat att tappvatten och avloppsledningar byts ut i flervåningshus. Inte sällan passar man även på att renovera och piffa upp badrum eller kök när man ändå håller på, och ibland kan det vara på sin plats att kolla över om förbättringar behöver göras av telenät och elnät. Rörbytet följer åldern på huset, det vill säga hur länge sedan det byggdes. För närvarande pågår en stor upprustning i form av utförande av stambyte på miljonprogrammets många lägenhetskomplex, då dessa byggdes mellan 1950-75. På grund av att mycket har hänt i både allmän teknisk utveckling, forskning och byggnadsteknik innebär bytet en markant förbättring jämfört med de gamla rör som installerades vid byggnationen av husen. Det absolut vanligaste förfarandet är att rör och avloppsledningar byts ut i badrum och kök för att ersättas med nya, som i sin tur är bättre rustade både på grund av att de är nya och bättre på grund av att kunskapen angående material är mycket bättre idag än för trettio år sedan. Vanligt är också att man byter ut kakel och tätskikt då detta till viss del behöver brytas upp för att komma åt aktuella rör. På källarplanet i flervåningshusen byter man ut stammarna i kanalerna som leder vatten till fastighetens våningsplan, därav namnet på processen. I dagsläget används förkromade kopparrör för ändamålet på grund av deras långa livslängd som ligger på femtio år.

Det är inte alltid man genomför ett totalt stambyte då det finns situationer då det lämpar sig bättre att endast genomföra punktinsatser. Mycket hänger på vilken boendestandard ägarna till fastigheten önskar uppnå till följd av renoveringen. Till att börja med behöver man som ägare vara överens sinsemellan om i vilken utsträckning stambytet ska genomföras. För att kunna uppnå detta behöver man skaffa sig en klar bild av rörens nuvarande standard. Man måste helt enkelt se över rörens kondition, funktion och konstruktion för att kunna besluta om renoveringsbehovet. Åtgärderna man beslutar om har stor påverkan på vilken hållbarhet stambytet får och vilka kostnader som uppstår. De ligger även till grund för fastighetens framtida funktionalitet och värde, samt de årliga underhållningskostnaderna. Det är däremot ingen dålig ide att rådfråga en firma som sysslar med stambyte för att få experthjälp angående vad som kan behöva göras och renoveras. Dessa är i olika storlek och omfattning verksamma över hela landet och ett hett tips är att kolla omdömen på nätet för att hitta rätt.